Arbetsterapeut Jurgen Broeren har skrivit avhandlingen som lades fram i fredags. I den analyserar han ett datasystem för strokepatienter som han själv har utvecklat tillsammans med en grupp forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Systemet har två olika funktioner, dels att hjälpa terapeuten fastställa vad patienten klarar av och vad han eller hon behöver träna på, dels att hjälpa till med själva träningen.
I studien som avhandlingen bygger på deltog 77 friska försökspersoner och 29 med strokediagnos och enligt resultaten tycks det testade systemet är lika bra på som traditionella tester när det gäller både att bedöma patientens skador och hur olika förmågor kan tränas upp. En av systemets fördelar är att det kan användas via internet till exempel i hemmiljö.
I dataspelet kombineras en tredimensionell värld med så kallad haptik, det vill säga simulerade känselintryck som gör att patienten får en känsla av att vara i kontakt med föremål i den virtuella spelmiljön. Den haptiska funktionen kan registrera exakt hur patienten har rört handen och på så vis hjälpa terapeuten att mäta förändringar före och efter behandling och rehabilitering.
Enligt Jurgen Broeren upplever patienter främst förbättringar i rörelseförmågan, men även att minne, koncentrationsförmåga och känsel blir bättre. Dessutom tycker många att spelet är roligt.
Systemet har två olika funktioner, dels att hjälpa terapeuten fastställa vad patienten klarar av och vad han eller hon behöver träna på, dels att hjälpa till med själva träningen.
I studien som avhandlingen bygger på deltog 77 friska försökspersoner och 29 med strokediagnos och enligt resultaten tycks det testade systemet är lika bra på som traditionella tester när det gäller både att bedöma patientens skador och hur olika förmågor kan tränas upp. En av systemets fördelar är att det kan användas via internet till exempel i hemmiljö.
I dataspelet kombineras en tredimensionell värld med så kallad haptik, det vill säga simulerade känselintryck som gör att patienten får en känsla av att vara i kontakt med föremål i den virtuella spelmiljön. Den haptiska funktionen kan registrera exakt hur patienten har rört handen och på så vis hjälpa terapeuten att mäta förändringar före och efter behandling och rehabilitering.
Enligt Jurgen Broeren upplever patienter främst förbättringar i rörelseförmågan, men även att minne, koncentrationsförmåga och känsel blir bättre. Dessutom tycker många att spelet är roligt.
Ladda ner tidningen som pdf
