– Vi känner oss ganska trygga med de här siffrorna, säger Thomas Pehrson, it-strateg på Landstinget Blekinge och en av dem som tagit fram den årliga rapporten om landstingens it-kostnader.
Han konstaterar att rapporten sticker hål på ett antal myter om vårdens it-kostnader.
– Det har spekulerats rätt friskt de senaste åren. Ett undersökningsföretag talar om att it-investeringarna ligger på totalt 180 miljarder kronor i Sverige – med tanke på att landstingen utgör 9 procent av BNP borde det landa på mellan 17 och 18 miljarder årligen. Andra konsulter har räknat på 12 miljarder om året, säger han.
Det har talats om exploderande it-kostnader i vården, men så ser det inte ut enligt rapporten. Trots att summorna ökat med 25 procent mellan 2004 och 2008 har landstingens totala omslutning, summan av tillgångarna och skulderna, inte ökat. I stället syns en tendens att andelen minskar, från 2,82 procent av den totala omslutningen 2007 till 2,77 procent 2008.
– Det visar att vi lyckats med att datorisera sjukhusen, psykiatrin och primärvården inom den befintliga budgeten. Det är en kontrollerad utveckling vi ser, säger Thomas Pehrson.
Han ser ljust på möjligheterna att även klara fortsatta satsningar utan skenande kostnader.
– Nu står vi inför att få de nationella lösningarna, den gemensamma patientöversikten och säkerhetslösningarna bakom, på plats. Det är ett stort arbete och många undrar hur vi ska ha råd med det. Men historien har visat att vi lyckats hittills.
Thomas Pehrson pekar också på att outsourcingtrenden inte tycks pågå inom vården.
– Våra kostnader för it-personal ligger strax över det vi lägger på tjänster. Så det finns inga belägg för en outsourcingvåg. Kanske kan det bero på att ju mer vi integrerar it i verksamheten ju mer kritiskt blir det och då är det svårt att släppa greppet, säger han.
I takt med att it blir en del av vardagen blir det också allt svårare att dela upp kostnaderna för it och verksamhet, noterar han. Redan i dag kan det finnas kostnader som inte kommer med i en sådan här rapport.
– Visst är det så. Det kan exempelvis finnas personal som jobbar med viss systemförvaltning som inte räknas in. Men trots att det kan finnas en del kostnader som inte syns i rapporten bygger den på siffror som landstingen står för och som de kvalitetssäkrat, säger Thomas Pehrson.
Ladda ner tidningen som pdf
