Det har hänt en hel del när det gäller makthavarna inom vård och it sedan IT i vården presenterade den förra maktlistan för ett år sedan. Byten av arbetsuppgifter, pensionsavgångar och ett par pigga opinionsbildare har vänt upp och ner på årets lista över personer med makt och inflytande över it-frågorna i vården.

Det må vara lugnt på de två översta platserna, där statssekreterare Karin Johansson (KD) och Daniel Forslund, departementssekreterare huserar även i år. Men under dem har det verkligen rörts om.

De kanske enskilt viktigaste händelserna är att tre tunga personer på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har lämnat skeppet under året – Lars Andåker (3), Gösta Malmer (4) och Eva Leach Elfgren (13). Deras ersättare har kommit in på listan, men har ännu inte visat prov på vad de går för i sina nya roller.

Arbetet med årets lista har genomförts så att It i vården har kontaktat ett antal olika personer med inblick i branschen som har lämnat namnförslag och placeringar när det gäller olika personer på listan. Dessa har sedan förts samman till en gemensam lista av It i vårdens redaktion.

Skälen att göra en maktlista inom svensk vård-it är flera. I januari varje
år publicerar Dagens Medicin sin lista över de 100 mäktigaste i svensk hälso- och sjukvård. Likaså har Computer Sweden en årlig lista över de 100 mäktigaste kvinnorna i it-världen.

När det gäller it i vården är det också befogat att ställa samman en lista.

• It tar en allt större plats i svensk hälso- och sjukvård, vilket kontinuerligt förändrar yrkesroller och behov av kompetens hos olika personalkategorier.
  

• Journalsystem, övervakningsutrustning samt verktyg för diagnostik och behandling består i allt högre grad av it-lösningar. Allt eftersom kraven på exempelvis tillgänglighet, kapacitet och effektivitet ökar behövs en ständigt uppdaterad, genomtänkt och kvalitetssäkrad infrastruktur.
• It i vården kostar pengar. Inom EU räknar man med en rejäl boom för branschen. Före lågkonjunkturen förekom det siffror om att marknaden 2010 skulle vara värd 50 miljarder euro, cirka 463 miljarder kronor. Det är fem gånger mer än motsvarande värde år 2000. Till detta ska läggas insatserna för it som planeras i USA där president Barack Obama i sin sjukvårdsreform planerar att satsa enorma summor. Detta utgör också en stor stimulans till denna bransch.
• Även om vi i Sverige rör oss med betydligt mindre pengar så omsätter marknaden miljardbelopp. Utöver alla upphandlingar på det lokala planet i landstingen och på kliniknivå har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ansvar för upphandlingar av den nationella patientöversikten, NPÖ, Vården på webben och Sjukvårdsrådgivningens upphandling av Bastjänster för informationsförsörjning, Bif. Projekten är inte bara kostsamma, de är också oerhört viktiga för framtidens sjukvård.
  

Bland de kriterier som har bedömts finns formell maktposition, informell maktposition, inflytande på grund av enskilda händelser, förmåga att komma igenom i debatten, med mera. En person som har en formell maktposition kan dock ersättas av någon i samma organisation som har ansvar för it-frågor.

Det kanske tydligaste exemplet på detta är socialminister Göran Hägglund, som visserligen ger mandat till sin statssekreterare Karin Johansson att driva it-frågorna, men inte arbetar specifikt med it-frågorna på departmentet.

Tillsammans med den fackkunskap som finns på Dagens Medicin och Computer Sweden har vi vägt samman kunskaperna till en lista på 20 personer som har det gemensamt att de får goda omdömen av alla, eller nästan alla, som vi har talat med.

Årets etta är precis som förra året Karin Johansson. Som  statssekreterare på socialdepartementet med ansvar för it-frågor är hon för närvarande ohotad.

– Hon är självklar på toppen. Hon leder och prioriterar frågorna på departementet. Dessutom har hon ett stort engagemang och är kunnig, säger en person.

Hack i häl på listan hamnar Daniel Forslund, opolitisk tjänsteman på socialdepartementet. Han beskrivs som handlingskraftig och genom den internationella erfarenhet han har bistår han statssekreteraren med mycket information.

– Han har dessutom i praktiken ett mycket stort inflytande. I vissa avseenden kan man faktiskt fråga sig om han inte bör ha förstaplatsen på listan, säger en källa.

– Man frågar sig hur länge han ska orka arbeta i detta höga tempo, säger en annan.

Två intressanta personer som har diskuterats i arbetet med årets maktlista är Kristina Furmark Löfgren och Mats Larson, som tillsammans driver konsultbolaget Caritea. De känner alla i branschen och även om de för närvarande inte har formella maktpositioner bedöms deras ord som tunga.

– De har en fot i varje projekt av betydelse inom svensk vård-it just nu och de bör därför finnas högt upp på listan, säger en person.

Något som saknas på listan är framför allt representanter för akademin. Men i den stenhårda konkurrensen på listan, framför allt på dess nedre del, har forskare denna gång haft svårt att slå sig fram.