- It i vården:

Beslutsstöd ska sätta stopp för vårdskador

Av


Varje år drabbas omkring 100 000 svenskar av vårdskador i samband med sjukhusvistelse. 3 000 av dem dör. Det kom Socialstyrelsen fram till i en rapport för två år sedan. Totalt handlar det om 630 000 extra vårddygn, vilket motsvarar tio procent av alla vårddygn totalt. Notan hamnar på drygt fyra miljarder kronor om året.

Mycket kan bli bättre. ”Vi måste komma åt de vårdskador som går att undvika”, säger Ann-Britt Bolin, till höger, chefsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset. Till vänster står Heléne Spjuth från Sas Institute.

Rapporten ökade medvetenheten om vårdskador och ledde till ett ökat intresse för hur de ska förebyggas. Stockholms läns landsting har numera en nollvision – skadorna som åsamkas av vården ska helt enkelt elimineras.

– Det finns en kategori skador som inte går att undvika – de kan exempelvis orsakas av den behandling som måste ges. Men vi måste komma åt de vårdskador som går att undvika, säger Ann-Britt Bolin, chefsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset.

Det vanligaste sättet att förebygga fel i vården är avvikelserapporter som följs upp internt eller, i allvarligare fall, en Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen. Men trots att sjukhusen arbetar aktivt med sådant räcker det inte till.

– Om vi går in och granskar journaler slumpvis och förutsättningslöst hittar vi fler fall som inte anmälts, säger Ann-Britt Bolin.

Att granska journaler manuellt är tidsödande. Med metoden som används, Global Trigger Tool, tar varje genomgång runt 20 minuter. Sedan ska journalen också bedömas av läkare: är det en skada och hade den kunnat undvikas?

Därför tar Karolinska universitetssjukhuset nu hjälp av beslutsstöd för att effektivisera den första delen av granskningen.

– GTT-metoden innehåller ett antal indikatorer som utgör varningstecken för möjlig skada. Vi har lagt in 53 triggrar i ett beslutsstödssystem som sedan kan gå igenom journalerna automatiskt. De journaler där ett visst antal av dem återfinns kan vi sedan analysera manuellt, säger Ann-Britt Bolin.

Systemet reagerar exempelvis på att en patient läggs in på sjukhus en andra gång inom en månad, att patienten har behövt ta medicin mot illamående – det kan vara ett symtom på felmedicinering – eller att blodvärdet fallit kraftigt.

Under förra året gjordes en pilotundersökning med bara fem av triggerorden inlagda i journalerna hos alla dem som avlidit på sjukhuset under ett år.

– Vi kollade om journalerna som plockades ut var samma som de som plockades ut när vi gått på samma triggerord manuellt. Överensstämmelsen var mycket god, säger Ann-Britt Bolin.

Den automatiska avsökningen går oerhört fort – alla journaler skulle kunna genomsökas varje dag. Däremot finns inte manuella resurser att gå igenom så många journaler.

– Vår ambition i år är att introducera metoden ute på klinikerna och att granska minst 40 journaler per månad, vilket är en överenskommelse i avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning.

Trots att det inte finns någon gemensam standard kring hur journaler ska skrivas går det att använda beslutsstödsverktyget.

– Det går igenom fritexten och hittar triggrarna oavsett om läkaren skrivit patienten, pat eller p, säger Heléne Spjuth på Sas Institute som varit med och arbetat fram verktyget.

– Vi har ett avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden, som finansierar projektet, om att gå igenom de där 40 journalerna per månad – och det måste vi göra oavsett om vi lyckats införa beslutsstödet eller inte, säger Ann-Britt Bolin.

Intresset för den automatiska sökningen är stort och planen är att införa den på bred front i hela Stockholms läns landsting och att den ska kunna användas i hela landet. Projektet har därför också en nationell referensgrupp.

– Det blir ingen merkostnad för landstinget eftersom licenserna redan finns. I stället handlar det om att utveckla möjligheterna med det beslutsstöd som finns på plats, säger Heléne Spjuth.

Genom att på det här sättet snabbt sålla ut de journaler som det finns verklig anledning att granska kan man tänka sig att det på sikt går att identifiera ytterligare samband där vissa av triggerorden kan få en ökad betydelse medan andra kanske kan tas bort. Även kombinationer av dem kan få olika tyngd.

– Vi får bättre förutsättningar för att förbättra vården, säger Ann-Britt Bolin.

Vi har uppgradert vårt kommentarsystem. Mer info om hur du kommenterar och kommer åt dina gamla kommentarer hittar du på vår FAQ: idg.se/faq

Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

OBS! Läs dessa regler som gäller vid postning av inlägg.

Regler för inlägg i artikelforumet

Kommentatorn ansvarar själv för sina inlägg. Inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande, kommer att tas bort av tjänstgörande redaktör. Även datorkrigsinlägg och inlägg som är utanför ämnet, kan tas bort.

IDG förbehåller sig dessutom rätten att i varje enskilt fall bedöma huruvida ett inlägg ska tas bort, även om det inte faller under någon av reglerna ovan.

Upprepat postande av olämpliga inlägg kan medföra avstängning från artikelforumen.

Frågor? Mejla till redaktören, carl.grape@idg.se.

Läs mer om vår policy i diskussionsforum

Blog comments powered by Disqus

Fler nyheter från It i vården

- It i vården:

Skört skydd för vårdens it-lösningar

- It i vården:

Vinnovastrateg satsar på politiken


- It i vården:

Hon vill se ny strategi för e-hälsa


- It i vården:

Region Skåne vill ha digitala visselblåsare


- It i vården:

Radioskugga i Lunds psykiatri


- It i vården:

Stal uppgifter om 4,5 miljoner patienter


- It i vården:

Hälsoappar under FDA:s lupp



- It i vården:

Folkpartiet vill skrota stressande it-system.


- It i vården:

Utreder sårbarhet efter IT-haveri


Fler nyheter

Mest läst just nu

Bloggar

Ulf Jacobsson
Hälsa 2.0
Vård IT
Martin Wehlou
Emergent Meccano

Läs senaste tidningen

Fler nyheter





Kontakta oss

Redaktör:
Lisa Blohm
Webbredaktör:
Susanna Pagels


Kontaktuppgifter redaktionen
E-post: red@itivarden.se
Telefon: 08-566 241 00

Postadress:
It i vården
Dagens Medicin
113 90 Stockholm

Om oss

It i vården är ett samarbete mellan Computer Sweden och Dagens Medicin. Vi publicerar tidningar, arrangerar seminarier och driver en sajt som berör mötet mellan vård och it.
Om cookies, personuppgifter & copyright.
Copyright © 1996-2011 
International Data Group och Dagens Medicin