Kvalitetsregister medverkar till att rädda liv och minska lidande. Det går inte att bedriva modern sjukvård utan att följa upp resultat och kvalitet. Och med den uppföljningen som stöd förbättra vården för patienterna.

Marie Wedin och Kåre H Jansson, ordförande respektive utredningschef i Läkarförbundet, delar den grundsynen på kvalitetsregistren. De nämner själva att kvalitetsregistren, bland mycket annat, lett till bättre höftledsproteser, förbättrad strokevård och färre infektioner. De uttrycker samtidigt en stark oro över att administrationen kring kvalitetsregistren ska växa för läkarna.

Jag kan förstå oron, men ser goda möjligheter att vidta åtgärder för att förenkla arbetet. Det är en del i mitt uppdrag att samordna utvecklingen av de nationella kvalitetsregistren. Om tekniken används på ett bättre sätt än i dag underlättas arbetet för alla i vården. Det finns flera goda exempel som vi kan dra lärdomar från. Psykiatrin är ett, där det utvecklas en gemensam webbaserad lösning för inrapportering och återföring av uppgifter i alla befintliga och nya nationella kvalitetsregister.

Att utveckla kvaliteten i vården är en viktig uppgift för många parter. Här har läkarna gått före och möjliggjort den ständiga förbättring av kvaliteten som måste prägla varje framåtsyftande sjukvårds­organisation. Registerhållarnas arbete har ofta gjorts på obekväma tider utanför de ordinarie uppgifterna, med ett stort och berömvärt engagemang. Strävan har varit att hela tiden göra lite bättre och att lära sig av sin egen och kollegornas professionella erfarenhet för att kunna erbjuda patienterna en bättre kvalitet.

Länge och med rätta, tycker jag, har registerhållarna efterlyst ett större engagemang och stöd från sjukvårdens huvudmän. Det är dags nu för huvudmännen att inte bara tala väl utan att skapa ett system som aktivt stödjer registren och dem som arbetar med dem. Mer resurser behövs, och det är en av de åtgärder jag har ambitionen att åstadkomma.

I de cirka hundra remissvaren på Måns Roséns översyn av kvalitetsregistren finns ett mycket starkt stöd för att utveckla registren. Många kloka synpunkter på enskilda åtgärder framförs, vilket kommer att vara till god hjälp i genomförandet.

Kvalitetsregistren utgör ingen guldgruva som det är enkelt att ösa guld ur. Min egen beskrivning av de nationella kvalitetsregistren är att de kan betraktas som en oslipad diamant. Det finns ett värde i registren redan i dag, och de används på många ställen för ett viktigt förbättringsarbete i vården. Men diamanten måste varsamt slipas på alla sidor för att den ska få det stora värde som många talar om. Det är en process som kräver finstämda instrument och noggrannhet. Utvecklingsarbetet ska bedrivas snabbt, men inte utan eftertänksamhet.

Med den användning som registren har behöver organisation och ansvar ses över. Min bestämda uppfattning är att professionernas ansvar och engagemang i arbetet ska värnas. Det ska inte bli en ny statlig, central organisation.

Integritetsfrågorna är det som mest oroar dem som deltar i debatten kring kvalitetsregistren. Vi behöver med stor respekt möta dessa frågeställningar, så att förtroendet för vården bibehålls. Kravet är att det finns starka skydd för personuppgifterna och för deras användning. För att hantera integritets­frågorna kring kvalitetsregistren kommer dessa att behandlas i en egen utredning, som startar till somma­ren.

I sitt remissvar om översynen av kvalitetsregistren skriver Läkarförbundet i sammanfattningen att man ”instämmer i att målsättningen kan vara att Sverige intar en tätposition när det gäller kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling och klinisk forskning”. För att nå dit har, enligt min mening, inte minst läkarprofessionen en avgörande betydelse.

Utvecklingskraften hos öppna kvalitetsregister ligger i sporren att tillsammans åstadkomma bättre vård, att patienter, forskare och professionerna alla bidrar med sin kunskap och erfarenhet.

Mona Boström
nationell samordnare för utveckling av kvalitetsregister.