I dag finns runt 90 olika kvalitetsregister i vården exempelvis diabetikerregister, hjärtregister och olika cancerregister.
Där finns uppgifter om alla drabbade patienters diagnoser, vilka åtgärder som satts in och resultat.
Innehållet i registren är en potentiell guldgruva för att förbättra vårdens kvalitet men också för forskare och industri – inte minst läkemedelsindustrin.
Registren kan också ligga till grund för avancerade beslutsstöd för vården.
Problemet är att dagens register inte alls är heltäckande och att de inte alls hänger ihop.
Därför satsar nu regeringen och landstingen gemensamt 1,5 miljarder kronor under fem år på att samordna registren.
En viktig del i arbetet är att knyta ihop den befintliga vårddokumentationen, framför allt från journalsystemen, med registren så att det blir ett heltäckande system för alla typer av vårddata.
– Jag brukar få frågan hur många register vi ska ha om det ska finnas ett för varje vårdområde – tusen kanske? Men jag tror inte det behövs tusen. Jag tror att det går emot att vi söker vårddata direkt via journalerna – att de ersätter kvalitetsregister, säger Mona Boström, nationell samordnare för utveckling av kvalitetsregister på
Socialdepartementet.
Men det ligger en bra bit fram i tiden framhåller hon. De olika registren ligger på helt olika tekniska plattformar och är uppbyggda på olika sätt.
– Vi måste hitta lösningar på it-sidan, få gemensamma strukturer och standarder – även när det gäller terminologin.
Satsningen de kommande åren är inte nödvändigtvis en engångssatsning.
– Nej, det vet jag inte. Det kanske visar sig att det behövs lika mycket eller mer pengar även efter det.
Kvalitetsregistren är inte bara en intern angelägenhet för vården. För två år sedan kom en rapport från Boston Consulting Group, finansierad av bland andra Astrazeneca och industrimannen Carl Bennet, där det efterlyses satsningar på fem miljarder kronor för att göra kvalitetsregistren till grunden för en ny resultatstyrd vårdmodell.
Enligt rapporten skulle det förbättra kvaliteten i vården och dessutom kunna dra till sig utländska forskningspengar och spara 50 miljarder skattekronor på tio år.
I den överenskommelse som nu är klar finns inte industrin med. Tanken är att inom de närmaste veckorna presentera ett regelverk kring hur samverkan med industrin ska se ut.
– I den överenskommelse som är klar har vi slagit fast att registren ska ta affärsmässigt betalt för sina tjänster. Nu är det viktigt att skapa ett regelverk som är transparent och där det inte finns några tveksamheter kring hur det ska gå till, säger Mona Boström.
Där finns uppgifter om alla drabbade patienters diagnoser, vilka åtgärder som satts in och resultat.
Innehållet i registren är en potentiell guldgruva för att förbättra vårdens kvalitet men också för forskare och industri – inte minst läkemedelsindustrin.
Registren kan också ligga till grund för avancerade beslutsstöd för vården.
Problemet är att dagens register inte alls är heltäckande och att de inte alls hänger ihop.
Därför satsar nu regeringen och landstingen gemensamt 1,5 miljarder kronor under fem år på att samordna registren.
En viktig del i arbetet är att knyta ihop den befintliga vårddokumentationen, framför allt från journalsystemen, med registren så att det blir ett heltäckande system för alla typer av vårddata.
– Jag brukar få frågan hur många register vi ska ha om det ska finnas ett för varje vårdområde – tusen kanske? Men jag tror inte det behövs tusen. Jag tror att det går emot att vi söker vårddata direkt via journalerna – att de ersätter kvalitetsregister, säger Mona Boström, nationell samordnare för utveckling av kvalitetsregister på
Socialdepartementet.
Men det ligger en bra bit fram i tiden framhåller hon. De olika registren ligger på helt olika tekniska plattformar och är uppbyggda på olika sätt.
– Vi måste hitta lösningar på it-sidan, få gemensamma strukturer och standarder – även när det gäller terminologin.
Satsningen de kommande åren är inte nödvändigtvis en engångssatsning.
– Nej, det vet jag inte. Det kanske visar sig att det behövs lika mycket eller mer pengar även efter det.
Kvalitetsregistren är inte bara en intern angelägenhet för vården. För två år sedan kom en rapport från Boston Consulting Group, finansierad av bland andra Astrazeneca och industrimannen Carl Bennet, där det efterlyses satsningar på fem miljarder kronor för att göra kvalitetsregistren till grunden för en ny resultatstyrd vårdmodell.
Enligt rapporten skulle det förbättra kvaliteten i vården och dessutom kunna dra till sig utländska forskningspengar och spara 50 miljarder skattekronor på tio år.
I den överenskommelse som nu är klar finns inte industrin med. Tanken är att inom de närmaste veckorna presentera ett regelverk kring hur samverkan med industrin ska se ut.
– I den överenskommelse som är klar har vi slagit fast att registren ska ta affärsmässigt betalt för sina tjänster. Nu är det viktigt att skapa ett regelverk som är transparent och där det inte finns några tveksamheter kring hur det ska gå till, säger Mona Boström.
Ladda ner tidningen som pdf
