Genom en tre-fyra klick rapporterar läkaren in vårdrelaterade infektioner till systemet, som då samlar in information från journalsystemet om vilken infektion det rör sig om, vilken antibiotika som ordinerats, om det förekommit riskfaktorer i vården av patienten, exempelvis respiratorbehandling eller om han eller hon har haft kateter.

Det nya it-stödet, en del av satsningen Infektionsverktyget, kommer i dagarna införas i delar av Västra Götalandsregionen och Landstinget i Uppsala län, där förberedelserna inför starten pågått i nio månader i lokala projekt.

– Införandet kommer att gå snabbare för varje vårdgivare. Målsättningen är att hela slutenvården ska vara ansluten till sommaren 2014, säger Rikard Lövström, projektledare på Center för Hälsa i samverkan (CeHis).

Förutom att programmet gör det möjligt att uppmärksamma var vårdrelaterade infektioner är vanliga, gör verktyget det möjligt att följa upp antibiotikaanvändningen. Det här har visat sig effektivt begränsa utskrivningen av bredspektrumantibiotika, vilket man sett i ett tidigare projekt på Södra Älvsborgs sjukhus, där man under tre år använde ett liknande rapporteringsprogram. Där sjönk användningen av den största gruppen bredspektrumantibiotika till en fjärdedel.

– Och det resultatet har stått sig. Andelen cefalosporiner sjönk från över 30 till under 10 procent av all ordinerad antibiotika på bara några månader och har sedan dess legat kvar på samma låga nivå, säger Rikard Lövström.

Infektionsverktyget är en del av SKL:s patientsäkerhetssatsning som till stor del fokuserat på bekämpningen av vårdrelaterade infektioner.

– Tidigare forskning visar att 20 procent av alla vårdrelaterade sjukdomar är förebyggbara. 1500 personer dör varje år av vårdrelaterade infektioner. Kan man undvika 20 procent av dessa dödsfall skulle man alltså kunna rädda 300 liv årligen, säger Rikard Lövström.

Genom att ta ut egna rapporter ur systemet kan användarna dag från dag se var vårdrelaterade infektioner finns och upptäcka samband med olika riskfaktorer. I framtiden hoppas Rikard Lövström att informationen från de olika landstingen kan komma att studeras över landstingsgränser, vilket inte är lagstiftningsmässigt möjligt i dag.

– Om en patient opereras i ett län och sedan får med sig en infektion hem, så går det inte att återkoppla som det är i dag.

Han tror även att systemet kan vidareutvecklas med fler funktioner och ser Smittskyddsinstitutet som en eventuell framtida samarbetspartner.

– De skulle kunna få realtidsinformation om utbrott av smittor och epidemier, säger Rikard Lövström.

I Landstinget i Uppsala län och i Västra Götalandsregionen, där man nu arbetar med att starta upp pilotverksamheten sätter man stort hopp till infektionsverktyget. Ann-Sofie Geschwint, patientsäkerhetssamordnare och projektledare för piloten i Uppsala anser att verktyget är betydelsefullt eftersom cirka 10 procent av alla patienter som är inlagda på sjukhus har en infektion som de har fått i vården.

– Det här handlar om vårdskador som vi måste komma åt. De orsakar inte bara ett lidande för patienten utan ger också längre vårdtider, vilket därmed ger ökade vårdkostnader, säger Ann-Sofie Geschwindt.

Rent praktiskt fungerar systemet så att när den behandlande läkaren ordinerar antibiotika via journalsystemets läkemedelsmodul så dyker det upp en fråga där ordinationsorsak och infektionstyp ska anges. Vid en postoperativ sårinfektion kommer läkarna i Uppsala ges möjligheten att koppla infektionen till genomförd operation, under förutsättning av den är utförd hos samma vårdgivare.

Ann-Sofie Geschwindt berättar att det här blir ett verktyg för verksamheterna att använda i deras förbättringsarbete för att minska vårdrelaterade infektioner.

– Att hitta smittkällor är många gånger ett detektivarbete. Även om detta inte är ett smittspårningsverktyg kommer det att ge verksamheterna signaler när något inte står rätt till och då blir det också möjligt att åtgärda bristerna på ett effektivare sätt, säger Ann-Sofie Geschwindt.

Ingemar Qvarfordt överläkare och sektionschef vid Vårdhygien, och projektledare för piloten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, lyfter bland annat fram att infektionsverktyget ger möjlighet för verksamheterna att se hur de förskriver antibiotika, se hur man följer de nationella riktlinjerna och därmed också ge möjlighet för olika verksamheter i vården att justera sin förskrivning.

– Det här kommer att bli ett viktigt verktyg för att förbättra antibiotikaanvändningen och för att minska spridningen av resistenta bakterier. Satsningen är en kvalitetsförbättring i vården med en nationell ansats som är helt unik. Det är en stor och viktig sak för sjukvården, säger Ingemar Qvarfordt.

Han tror inte att verktyget kommer att medföra dubbelarbete för läkare som förskriver antibiotika, eftersom uppgifterna om antibiotikabehandlingen hämtas direkt från journalen, vilket i sin tur aktiverar formuläret med frågor som läkaren ska fylla i.

– Här fångar vi infektioner automatiskt. De rutor som sedan behöver bockas i kan man klara av på några sekunder, säger Ingemar Qvarfordt.

Att uppgifterna som samlas i systemet ska kunna användas till forskning, ungefär som ett kvalitetsregister, är han dock mer tveksam till. Eftersom man inte samlar in data om virusinfektioner, eller data om infektioner som inte får behandling blir uppgifterna osäkra ur ett forskningsperspektiv.

– Det är väldigt viktigt att komma ihåg syftet med infektionsverktyget. Syftet är att det ska användas för verksamhetsuppföljning och för det ändamålet är verktyget tillräckligt bra. Nu är det viktiga att få med alla vårdgivare i detta arbete för att få full effekt av satsningen, säger Ingemar Qvarfordt.