Nintendos tv-spel Wii har de senaste åren fått en plats i flera av
vårdens lokaler.

– Det är lite av en dagrumsaktivitet. I stället för att bara
dricka kaffe och sitta still fungerar spelet som en aktivitetshöjare, säger Ylva Nilsagård, sjukgymnast vid Universitetssjukhuset Örebro.

Det vetenskapliga stödet för att träningen fungerar i rehabiliteringssyfte är däremot fortfarande rätt skralt. Enligt Ylva Nilsagård har studier gjorts främst på patienter som har drabbats av stroke eller Parkinson och spelet har visat sig fungera bra för att öka fysisk aktivitet hos friska. Däremot känner hon inte till någon större studie på patienter med multipel skleros, även om spelet används på flera rehabiliteringsavdelningar. Därför ville Ylva Nilsagård tillsammans med sjukgymnaster från Karlstad, Västerås, Eskilstuna, Örebro, Nora och Karlskoga undersöka om tv-spelet fungerar för att träna upp balansen och gångförmågan hos MS-sjuka.

– Man får ofta MS som ung och det gäller för sjukgymnasten att hitta träningsmetoder som patienten kan följa en livstid. Om Wii fungerar är det en lättillgänglig och relativt billig metod, säger Ylva Nilsagård.

Studien var inriktad på balans, ett av de största problemen för MS-patienter. 80 personer deltog i hela studien varav hälften fick träna med Wiis balansbräda under en sjukgymnasts överinseende två
gånger i veckan. Svårighetsgraden ökades successivt under de tolv träningspass som ingick.

Den andra hälften av gruppen skulle leva som vanligt. Men efter de veckor som studien pågick visade det sig att kontrollgruppen hade tränat på egen hand utan Wii, till exempel promenerat, och
också förbättrat sina resultat.

– De var förmodligen motiverade att träna redan innan och blev det ännu mer av att vara med i studien och bli uppföljda. Det är ju positivt egentligen men tråkigt för studien, säger Ylva Nilsagård.

Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader mellan dem som hade tränat med Wii och dem som inte hade gjort det.

– Men Wii-gruppen har blivit bättre på fler mått, till exempel den vardagliga rörligheten. Det är viktiga grejer, det är ofta där många ramlar. Wii-gruppen förbättrades också vad gäller den självskattade
förmågan att gå och hålla balansen.

Forskarna drar slutsatsen att Wii-träning kan vara bra vid problem med just balans och som ett komplement till skräddarsydd sjukgymnastbehandling.

– Wii-träningen är lustbetonad och smidig att utföra hemma, säger Ylva Nilsagård.

Men den andra gruppen lyckades ju också förbättra sig, utan något inköp av ett tv-spel?
– Ja, det visar hur viktigt det är att vi träffar patienter och mäter förmågan, det gör många motiverade till att träna. Det tror jag vi kan lära oss av generellt i sjukvården. Vi ger många goda råd men
är inte alltid så bra på att följa upp dem.