Sedan 2007 står Blue Gene-datorn från IBM på KTH, i ett samarbete med Karolinska institutet och Stockholm Brain institute. Den används för att ge superdatorstöd bland annat för simulering och bildanalyser till hjärnforskare. Vid installationen innebar den en investering på ungefär 20 miljoner kronor.
Det som gör datorn unik är att den har varit kombinerad med en pet-kamera. Forskningen har bland annat handlat om kognition, inlärning, känslor och beslutsfattande.
Några forskningsområden är relaterade till utveckling av Alzheimers sjukdom samt schizofreni och adhd. Sker en nyinvestering ligger den, enligt uppgifter, på tiotals miljoner kronor, beroende på hur mycket kringutrustning som måste bytas ut.
På Parallelldatorcentrum står sedan tidigare även en Craysuperdator, XT6m, på 93 teraflops som har uppgraderats till en XE6 med 305 teraflops.
Förhandlingarna pågår som bäst om att uppgradera Blue Gene-datorn, som installerades på Parallelldatorcentrum, med en kraftfullare modell. Datorn används bland annat för simuleringar och bildbehandling i hjärnforskningen.
Enligt uppgift till Computer Sweden kan beslut om att investera i en snabbare variant ske under året, eftersom flera av de upphandlande parterna på KI och KTH är intresserade.
Martin Ingvar, som är professor på Karolinska institutet, säger:
– I dagsläget pågår diskussioner kring en uppgradering, men inget är ännu bestämt.
IBM bekräftar att det finns ett stort intresse från forskargrupperna på KTH och KI att ersätta superdatorn med en kraftfullare variant.
– Förhandlingar pågår, men det råder inget formellt upphandlingsläge än. Därmed är inget beslutat ännu, säger Tommy Auoja, som är IBM-ansvarig för samarbetet mellan IBM och KI.
Han är även ledamot i styrelsen för en av de största Blue Gene-användarna, Stockholm Brain Institute.
En möjlig väg att uppgradera Blue Gene-datorn är att gå från L- till P-modellen, vilket innebär en ökning av datorkraften i den existerande installationen från 5,7 teraflops till tre eller fyra gånger så mycket.I dagsläget finns en betydligt kraftfullare Q-modell, som är under utrullning i USA.
Enligt Gert Svensson, som är projektledare på Parallelldatorcentrum på KTH, skulle ett byte ha stor betydelse, inte bara från kapacitetssynpunkt.
– En stor fördel är att inte bara mer datorkraft tillförs så att beräkningarna kan utföras snabbare, utan även att ett byte ger möjligheter att använda mjukvaruverktyg som kan förbereda körningar på andra superdatorcentrum ute i världen, säger Gert Svensson.
Nyligen beslutade Astra Zeneca, en av de stora bidragsgivarna till svensk forskning, om en dramatisk nedskärning på forskarsidan, som bland annat kan slå mot hjärnforskningen.
Men enligt de forskare som Computer Sweden har talat med påverkar beslutet inte en en eventuell finansiering av superdatorer.
Ladda ner tidningen som pdf
