Att ge rätt råd till någon i andra änden av telefonen är svårt. Det blev smärtsamt tydligt förra vintern när en SOS alarm-sjuksköterska valde att inte sända en ambulans till en ung man som sedan avled. 

Det beslutet har lett till ett uppmärksammat mål som nu är i hovrätten där sjuksköterskan är åtalad för att ha orsakat ”fara för annan”.

– Alla tycker att de kan avgöra om en bedömning är korrekt, trots att de inte besitter den kompetensen. Till och med juristerna i tingsrätten skrev att sjuksköterskan gjort en felaktig bedömning, något som de inte kan uttala sig om, säger Anna Carin Wahlberg, telefonsjuksköterska och universitetslektor vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Nu finns en ny kompetensbeskrivning för telefonsjuksköterskor, den första i sitt slag. Och det är många som kan ha glädje av denna. I dag jobbar omkring 1 500 telefonsjuksköterskor via det nationella kortnumret 1177, och ytterligare ett 90-tal arbetar vid SOS alarm med bedömning av ambulansbehov.

Dessutom tillbringar sjuksköterskor på vårdcentraler en god del av
sin tid med att prata med patienter i telefon.

– Med den nya kompetensbeskrivningen vill vi tydliggöra vad som krävs för just telefonsjuksköterskor, även om det inte är något nytt – vi har ju gett råd på telefon sedan den uppfanns, säger Anna Carin Wahlberg. 

Hon disputerade år 2004 på en avhandling om telefonsjuksköterskor och myntade detta svenska begrepp, direktöversatt från engelskans telephone nurse.

Att bedöma symtom hos en patient man inte ser är en konst i sig Dessutom visade hennes forskning att i hälften av fallen kommer samtalen från någon annan än den som är sjuk.

– Det man kan säga är att om den det gäller inte kan prata bör man dra öronen åt sig, eftersom det kan betyda att personen är mycket allvarligt sjuk, säger Anna Carin Wahlberg.

Bedömningen görs annorlunda om det är akuta eller icke-akuta fall.

– Kontentan är att om samtalet är akut är det huvudsakligen symtomen som styr, medan i ett icke-akut fall styr även den sociala situationen, säger hon.

Ett exempel är om två 20-åringar fått en fotboll i huvudet och man misstänker hjärnskakning. Då kan den som bor hemma med föräldrar avvakta, medan den som bor ensam bör åka in akut. Ett dilemma för telefonsjuksköterskan är att rätt bedöma allvarlighetsgraden.

– När det är riktigt allvarligt underdriver folk, eftersom man inte vill se att läget är så pass illa för en själv eller för en anhörig.

Det betyder att det krävs stor erfarenhet för att kunna bedöma hur brådskande ett visst fall är. Vad betyder det när den som ringer säger ”jag kan inte andas” – är personen täppt i näsan eller handlar det om äkta andnöd?

– Det gäller att ställa rätt frågor, säger Anna Carin Wahlberg och berättar om mannen som ”sågat sig lite i armen”.

”Blöder det mycket?” frågade telefonsjuksköterskan då och fick svaret ”Inte här.”

– Då visade det sig att mannen sågat av hela armen, och sedan tagit traktorn till huset och nu ringde därifrån.