– Ett hinder är det digitala utanförskapet. Drygt en miljon svenskar har inte tillgång till internet eller smarta mobiltelefoner och i vissa fall kan en del av behandlingen vara att utrusta patienten med en dator, säger Mats Olsson, som även är projektledare för vård och hälsovård på Kairos Future.

Den digitala utvecklingen gör att vården står inför ett paradigmskifte. För att kunna använda och utnyttja alla produkter och tjänster som kommer att översvämma marknaden de närmaste åren måste nya tankesätt och verktyg införas. Det framgår av rapporten ”The data explosion and the future of health” som Kairos Future släppte i slutet av förra året.

– Rapporten har fått positiva reaktioner från läkare, vårdchefer och annan personal inom vården men många är också förvånade över den explosionsartade utvecklingen och undrar hur de ska förhålla sig, säger Mats Olsson.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har sedan en tid satsat på den digitala utvecklingen men Mats Olsson anser att de resurser som läggs på Center för e-hälsa i samverkan, Cehis, är för små. Den nationella satsningen har inte heller varit inriktad på att möta den värld som rapporten beskriver. Plattformen Mina vårdkontakter är ett litet steg i utvecklingen, men motsvarar inte på långa vägar de krav som kommer att ställas längre fram.

– Nu tar vi de första stegen i en oerhört avancerad lärprocess. Framför allt måste språket i appar och program utvecklas för att passa alla aktörer. Vilka funktioner som är bra och vilka som är onödiga eller dåliga måste diskuteras. Om fem år har vi en första version av ett helt nytt digitalt ekosystem.

I rapporten diskuteras även att relationen mellan läkare och patient håller på att förändras. Patienterna kan själva ta reda på information om eventuella symtom och har tillgång till mer kunskap om såväl hälsa som sjukdomar än tidigare.

– Patienterna förväntar sig skarpare verktyg i takt med att fler och fler e-tjänster blir tillgängliga, både i och utanför vården. En ny lagringsmiljö där patienten äger sin egen journalinformation kan bli lösningen för att den personliga integriteten ska kunna bibehållas.

I Sverige och i övriga världen pågår en ständig utveckling av nya lösningar. Mats Olsson nämner till exempel CardioMEMS, en sensor som känner av blodtrycket i hjärtats kranskärl.

– Med sensorn kan patienten själv övervaka blodtrycket i sin mobiltelefon och undvika situationer som ökar risken för akuta besvär. Liknande lösningar kan bli verklighet för många sjukdomar, till exempel vid diabetes och för övervakning av strokepatienter.

Vid Karolinska universitetssjukhuset har reumatologer arbetat fram Patientens egen registrering, PER, ett system där patienten själv registrerar hur de mår. Tillsammans med läkarens uppgifter kan sjukdomens utveckling följas på ett överskådligt sätt.

– Behandlingen av många kroniska sjukdomar kan lära av och dra nytta av PER. Att patienten är involverad är viktigt och många av våra patienter tycker att de fått en bättre förståelse för sin sjukdom, säger Staffan Lindblad, reumatolog vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av initiativtagarna till projektet.

Staffan Lindblad säger att PER mottagits positivt av många reumatiker. Systemet utvecklas ständigt och snart kommer användarna ha möjlighet att själva aktivera provtagningar via en ny tjänst i Mina vårdkontakter.

Investeringar i den framtida digitala vården kan, enligt Mats Olsson, dock inte bara ligga på landstingen och den offentliga vården. Offentliga aktörer måste i större utsträckning ta intryck från nya informella aktörer, som kommer att ha mycket att säga till om. Flera har redan upptäckt affärsmöjligheterna och det är viktigt att vården hänger på.

– Jag möter ibland viss skepsis till den snabba utvecklingen. Men den kommer att ske vare sig vi vill eller inte. Vården måste inse allvaret och vara proaktiv i den digitala utvecklingen, säger Mats Olsson.