Catharina Schlyter är förvaltningsdirektör i Örebro läns landsting och en riktig veteran i it-branschen.

Efter joubb på företag som Apple, Nordea och Posten fick hon jobbet som it-direktör 2005 och fyra år senare blev hon också ansvarig för de andra servicefunktionerna – som ekonomi, upphandling, personal, arkiv och medicinsk teknik.

– När jag tillträdde som it-direktör 2005 blev jag förvånad över hur lite landstingen samarbetade. Jag var på möte i Slitgruppen där alla it-direktörerna ingår och alla bara talade om sitt eget.

Men året efter kom den nationella it-strategin och Örebro var direkt med på tåget. Landstinget blev först med att införa den nationella patientöversikten och håller som bäst på med att koppla på alla kommunerna.

– Vi insåg rätt snart att det var där den stora vinsten fanns. Visst är det bra att kunna använda den nationellt men de stora överlämningarna av patienter sker i regionen och där är det oerhört viktigt att det verkligen fungerar.

Även om hennes eget landsting kommit långt är hon oroad över att effekterna från den nationella patientöversikten, npö, inte kommer att hämtas hem fullt ut.

– Nu är det invånartjänster som står överst på agendan för de flesta. Men det är oerhört viktigt att vi verkligen avslutar det vi påbörjat innan vi tar nästa steg. Annars kommer vi aldrig att få ut de vinster vi skulle kunna hämta hem. Vi måste orka hålla i arbetet även om det är lockande att hoppa på nyare projekt i stället.

För att få ut nyttan av patientöversikten gäller det att använda den fullt ut påpekar hon.

– Om man kör papper parallellt så blir det ju ingen vinst – där måste man vara tuff och sätta ner foten så att det nya systemet verkligen ersätter de gamla sätten att arbeta.

Regeringen kräver att landstingen ska ha infört npö för att de ska få ta del av de statliga medlen för patientsäkerheten. Men det räcker inte, enligt Catharina Schlyter, eftersom vad ett införande innebär inte är specificerat.

– Ska det anses att man infört patientöversikten fast man bara lagt in kontaktuppgifter? Jag tycker det är viktigt att det verkligen slås fast att den måste införas fullt ut med labbrapporter, journaler och annat. Där tycker jag regeringen borde vara mycket tydligare.

Samtidigt påpekar hon flera gånger att hon tycker att arbetet gått väldigt mycket framåt.

– Vården är inte som ett företag med en ledning och en styrelse. Här ska 21 landsting och regioner med olika politisk ledning samarbeta och det är en helt annan sak. Jag tycker landstingsdirektörerna, it-direktörerna, regeringarna, Cehis, Inera och övriga aktörer har gjort ett jättejobb.

Trots det finns det också anledning för it-sidan ute i landstingen att vara självkritiska.

– Det är ju bitvis ganska dåliga system vi levererar. Det krävs ofta utbildning för att överhuvudtaget använda dem. Så ska det ju inte behöva vara. Det skulle ju aldrig gå att exempelvis lansera en internetbank som kräver en veckas utbildning för att använda.

Även om it hamnat högt på agendan för att skapa en bättre vård finns det områden där arbetet knappt kommit igång.

– Jag tror att logistik är ett område där vi kan göra otroligt mycket och det talar vi inte ens om. Det är mycket stora varuflöden och patientflöden inom vården och där finns det en enorm potential för förbättringar.