Handlingsplanen antogs idag av styrelsen för Sveriges kommuner och landsting, SKL, som nu rekommenderar sina medlemmar, det vill säga landsting, regioner och kommuner, att också säga ja till den.

– Klyftan ökar mellan vad vi kan göra i sjukvården och vad vi kan finansiera. Sjukvården står därmed inför utmaningen att leverera bättre resultat inom i stort sett befintliga resurser.
För att klara detta måste vi effektivisera vårdens processer ytterligare med hjälp av it, använda webbaserade invånartjänster som första linjen sjukvård och fördjupa landstingens och regionernas samarbete, även inom andra områden än eHälsa, säger Åke Rosandher, chef för Cehis i ett pressmeddelande.

Den nya handlingsplanen skiljer sig från sina föregångare på flera sätt. Bland har man ett tydligare fokus på nyttan för invånarna och användarna, jämfört med tidigare.

Till exempel ska 100 procent av invånarna år 2017 kunna nå sin journalinformation för all vård och omsorg på nätet. 2016 ska 90 procent av vårdpersonalen kunna nå sina olika it-stöd med en enda inloggning. Samma år ska dessutom alla gemensamma e-hälsotjänster ha en sådan drifttillgänglighet och säkerhet att användarna har 100-procentig tillgång till dem.

I handlingsplanen konstateras också att landstingens och regionernas it-kostnader var knappt åtta miljarder kronor under 2011, det vill säga 3 procent av den totala budgeten. Av dessa användes cirka 300 miljoner för gemensam utveckling och förvaltning via Cehis. 

De första åren kunde pengarna användas till utvecklingsprojekt, men nu går 80-85 procent till förvaltning av de införda tjänsterna. Inom kort finns det inget utrymme kvar för
nyutveckling och därför har landsting och regioner enats om att Cehis budget för 2011 ska utökas med 75 miljoner kronor till totalt 380 miljoner kronor. 

Åke Rosandher beskriver de kommande åren som en utmaning, men också som en skördetid. Ett stort antal nationella e-hälsotjänster är i drift och ytterligare ett antal kommer att vara på plats innan årets utgång, till exempel den nationella ordinationsdatabasen, NOD. 

Åke Rosandher anser dock att den befintliga strukturen behöver stabiliseras.

– Högsta prioritet nästa år är därför att öka nyttan av gjorda investeringar. Konkret innebär det att vi måste fullfölja det vi påbörjat och se till att de grundläggande e-hälsotjänsterna används fullt ut, till exempel den nationella patientöversikten, NPÖ, och Mina vårdkontakter, säger han.