– De som arbetar i vården är ivrigare än någonsin på att få se hur de e-hälsolösningar som utvecklas och implementeras verkligen gör skillnad i verksamheterna. Behovet av nya sätt att jobba är större än någonsin. Det är lite av ett vinna eller försvinna-läge för svensk e-hälsa just nu, säger Daniel Forslund.

Under sitt anförande lyfte han fram flera områden där han vill se förändringar för att vården ska kunna dra nytta av alla lösningar som tas fram.

Han anser bland annat att man måste börja se e-hälsa som en viktig del av vården, istället för att det ska vara teknik för tekniker. Därför efterlyser han ett större engagemang hos landets politiker när det gäller e-hälsa. I sammanhanget lyfter han bland annat fram landstingsrådet Agneta Granström (MP), i Norrbottens läns landsting, som ett föredöme. Inte minst för hennes insatser som vice ordförande i den Europeiska sammanslutningen för regioner i Europa, AER kommitté 2, vilket ger avtryck när det gäller e-hälsofrågor i EU.

Ett annat område där Daniel Forslund vill se förändringar är arbetet med de kravspecifikationer som tas fram i samband med upphandlingar i vården.

Han anser att vården i för stor utsträckning detaljstyr vad olika system ska innehålla och hur de ska fungera.

– Det här sättet att arbeta uppmanar inte till nytänkande och utveckling bland leverantörer. Jag vill istället se att man börjar arbeta med innovationsupphandlingar där man ställer upp mål och därmed utmanar leverantörerna att lösa vårdens problem.

Ytterligare ett område som Daniel Forslund lyfter fram vid sitt anförande är behovet av nya sätt att faktiskt visa vilken nytta olika lösningar ger i vården.

– Ett problem i dag är att vi ofta inför nya system, men vi gör ingen utvärdering av vilka effekter de ger. Vi måste bli bättre på att ta reda på vad olika lösningar gör för tillgängligheten i vården, hur de påverkar förekomsten av vårdskador, med mera.

Bristen på bra utvärderingar av olika lösningar anser han är en viktig förklaring till att många lösningar på e-hälsoområdet blir hyllvärmare när utvecklingsprojekten avslutas. Mäter man resultat och sedan visar upp dem så ökar möjligheterna att kunna sprida nya lösningar till fler vårdgivare.

I sammanhanget nämner han Vinnovas satsning på testbäddar, som precis har inletts. Tanken med testbäddarna är att vårdpersonal, entreprenörer och andra ska kunna komma dit med sina idéer, utveckla och framför allt testa och utvärdera dem skarpt i vården. Ett 50-tal vårdgivare har hört av sig till Vinnova för att bli testbädd. Just nu pågår en bedömning av vilka testbäddar som Vinnova ska stödja.

Är inte risken att små entreprenörer förlorar kontrollen över sina lösningar när de anmäler sig till en testbädd?
– Det är snarare så att företagaren kommer att få ett bättre skydd för sina idéer. Tanken är att skapa trygga miljöer med tydliga spelregler dit entreprenören kan vända sig för att få hjälp i arbetet med sin produkt, exempelvis i form av patentansökningar. Genom att testa och utvärdera produkter på det här sättet tror jag att det finns goda möjligheter att skapa en grogrund för framtidens storföretag, säger Daniel Forslund.