Pascal, systemet som ersätter Apodos för att ordinera dosläkemedel, sätter patientens trygghet på spel. Det tycker Liselott Osberg-Ferm, teamsjuksköterska på palliativa enheten vid Uddevalla sjukhus. Bara en svagt grå nyans på skärmen skiljer läkemedel som redan har satts ut från nya, något som bäddar för felbedömning, berättar hon.

– Jag ser inte det jag såg i förra systemet lika tydligt, som stoppdatum för när medicinen går ut. Det tar längre tid att hantera Pascal och det känns otryggt. Vi jobbar mot patienter som är hemma och många av dem har svårt att tolka listor.
Detta är bara några problem med Pascal, som har väckt starka reaktioner runt om i Vårdsverige.

Pascal innehåller rena fel, hävdar Olle Sjöström, kirurg på sjukhuset i Östersund. Fyller man i att patienten ska ha en dos på kvällen, kan det lika gärna tolkas som på morgonen.

– Det är inte acceptabelt. Risk för felförskrivning finns varje gång patienten byter vårdgivare, säger han.

Då apoteksmarknaden avreglerades, kunde det gamla systemet Apodos inte vara kvar, och marknaden öppnades för fler leverantörer. Registret från gamla Apoteket AB flyttades till Apotekens Service AB. Då beslutade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att också byta ut systemet Apodos mot ordinationsverktyget Pascal från Inera AB.

Men Pascal ger läkarna mer ansvar på ett positivt sätt, tycker Ellen Hyttsten, vd för Inera. I Apodos kunde läkaren med ett knapptryck förnya alla läkemedel för patienten.

– Då kunde du som doktor ordinera utifrån ditt eget perspektiv. Genom att nu direkt se vilka läkemedel som skrivits ut innan, gör du en säkrare bedömning av läget. Läkarna måste ta ställning till varje läke­medel, och kan inte skriva ut lika lättvindigt, poängterar hon.

Det finns en vits med att inte gå för fort fram i det nya systemet, tycker Ellen Hyttsten. För att göra en dosändring måste medicinen sättas ut och in igen med ny dosering. På samma sätt måste man göra om en ordination ska förnyas och inte riktigt är slut. Trots krångel gynnar Pascal i längden patientens trygghet, hävdar hon.

Liselott Osberg-Ferm håller inte med. I Pascal samlas inaktuella läkemedel. En patient som tidigare hade en läkemedelslista på fem sidor har nu elva sidor, något som snarare skapar oro hos patienten, tycker hon.

Anders Ekedahl, apotekare vid Läkemedelsverket, är kritisk till att SKL och Inera inför ett riskfyllt system utan att rådfråga Läkemedelsverket och Socialstyrelsen.

– Företag måste certifiera sina produkter, men SKL och Inera har utan vidare infört Pascal utan att pröva säkerheten först, säger han.

Ellen Hyttsten protesterar. Ett gediget säkerhetsarbete har föregått införandet av Pascal, framhåller hon, och pekar på att det har bedömts som säkert efter ett pilot­projekt i Mölndal. Och någon ihopblandning av gamla och nya recept har Ellen Hyttsten inte hört talas om tills Dagens Medicins upplysning får henne att informera sig om problemet.

– De fel vi möter på vägen rättar vi förstås nu till efterhand, säger hon sedan.

Dilemmat är enligt Anders Ekedahl att ingen har ett tydligt ansvar för tillsynen av system som Pascal. Men han är inte främmande för att Läkemedelsverket kan ta sig an den tillsynen, på ett villkor.

– Ge oss resurser och vi bangar inte för uppdraget, säger han.