Bilden av en djungel av journalsystem i den svenska sjukvården börjar suddas ut. Under de senaste åren har fem stora leverantörer stärkt sitt grepp om marknaden: Siemens, Evry, Cambio, Compugroup och Norrbottens läns landsting. Tillsammans använder 96 procent av vårdpersonalen deras system. Det är en ökning från 87 procent år 2006, visar årets Slit-rapport från landstingens it-direktörer.

Sedan förra årets rapport kan flera små men inte oviktiga förändringar skönjas i landstingens arbete med it-stöd. Sverige har länge föregått med gott exempel internationellt genom att många landsting använder ett gemensamt journalsystem för primärvård, sjukhus och psykiatri – en förutsättning för att patientens information ska bli åtkomlig i hela vårdkedjan. Men under de senaste åren har nationell patienöversikt, NPÖ, börjat få djupare fäste ute i landet. Det har gjort att sex landsting och regioner nu har valt NPÖ som sin strategi för att göra vårdinformation tillgänglig internt.

– NPÖ skapar tillgänglighet och gör att information kan återanvändas. Det är framtiden. Jag ser framför mig att NPÖ i framtiden är inbyggt i journalsystemen. Däremot är det en lång resa mot att lyckas standardisera allt innehåll i våra journalsystem, kanske tio år framåt i tiden. Under tiden kan vi jobba med att dela informationen och göra den tillgänglig med öppna gränskontrakt via till exempel NPÖ och så småningom Nod, säger Lars Jerlvall på Cehis, som har sammanställt Slit-rapporten 2013 tillsammans med Thomas Pehrsson från Landstinget Blekinge.

Cosmic har under året gått om Melior som det största journalsystemet i landet, sett till antalet användare. Det finns nu på sju landsting och ska snart rullas ut i ett åttonde. Men det svenskägda företaget Cambio är också inblandat i ett alldeles färskt projekt om att konsolidera Cosmic mellan landsting. Nere i Sydöstra sjukvårdsregionen, som består av landstingen i Kalmar, Jönköping och Östergötland, smids planerna för fullt.

– Som situationen ser ut nu har alla sju Cosmiclandsting sin unika konfiguration, vilket i praktiken betyder sju olika system. Det ställer till jättestora problem, tycker vi. Dels behöver Cambio hålla reda på sju olika system och göra en basversion som de sedan behöver anpassa för varje landsting. Dels måste varje landsting bedriva ett eget införandeprojekt när versionerna sedan levereras till landstingen. Det är väldigt ineffektivt, känner vi, och det drar mycket pengar hos oss och hos Cambio som leverantör, säger Johan Hallenborg, it-direktör på Landstinget i Kalmar län.

Därför bestämde de tre landstingen sig för att göra dagens ineffektiva modell effektiv.

– Jönköping, Kalmar och Östergötland jobbar ändå ganska tätt intill varandra, det är väldigt självklart att det går att ha samma process och arbetssätt. Nu har vi börjat jämföra konfigurationerna tekniskt, tittat på vad som skiljer respektive landstings konfigurationer åt. Det intensiva arbetet tar fart under hösten och vår tanke är att Cambio rullar ut en ny release någon gång under nästa år och att vi, när vi uppgraderar systemen, ska få en gemensam konfiguration, säger Johan Hallenborg.

Men oavsett val av journalsystem dröjer det sannolikt flera år till innan landstingens större it-system uppfyller kraven i patientdatalagen från 2008, enligt Slit-rapporten.

– Det har tagit allt för lång tid för landstingen att anpassa systemen till lagen. Dels kan man säga att de har varit sena i starten, men de stora systemen är också så komplexa att de kanske har en ställtid på två år från det att en förändring planeras. Det ska planeras, testas, skeppas in från fabriken och så vidare. Det är tyvärr långa ledtider och systemen måste fortsätta att snurra dygnet runt, säger Lars Jervall som under arbetet med rapporten dessutom reagerade på siffrorna om landstingens it-kostnader.

Förra året spenderade landstingen 8 miljarder kronor på it – ungefär lika mycket, eller lite, som vid första mätningen 2004.

– Det pratas om att sjukvårdens it-kostnader rasar i väg, men det är inte alls så. Vi ligger fortfarande på samma nivå, det finns till och med en tendens till att vi ligger något lägre. Om vi ska ta nästa steg så behöver vi lägga in ytterligare några kronor för utveckling av e-hälsa, säger Lars Jerlvall.

Fakta


Lars Jerlvall.

Rapporten är framtagen på uppdrag av Slit-gruppen, som består av landstingens it-strateger/it-chefer. Medlemmarna i Slit fick besvara en enkät med drygt 100 frågeområden. Alla utom Landstinget Dalarna besvarade den. Lars Jerlvall från Cehis och Thomas Pehrsson från Landstinget Blekinge gjorde sedan en sammanställning av svaren som presenteras i Slit-rapporten 2013. Den första rapporten kom 2005.

Här kan du läsa hela rapporten.