Diabetes är vår största folksjukdom. Det är en av samhällets och vårdens största utmaningar med 400 000 diagnostiserade patienter – i realiteten sannolikt dubbelt så många (diabetes typ 1 och typ 2 tillsammans).
 
Detta ställer krav på en effektiv och flexibel vård. Patienterna är allt från barn och 30-åringar mitt i livet till 90-åringar vars vardag flyter på under hemtjänstens försorg. Det gäller att hålla sjuk­domen i schack och så långt som möjligt förhindra komplikationer med hjärta, njurar, ögon och fötter, det vill säga följd­sjuk­domar till diabetes som krymper den enskildes livskvalitet och tar enorma kostnadsmässiga resurser av samhället.
 
Med ny teknik är det inte längre nödvändigt att i varje möte mellan vård och patient ha en fysisk kontakt. Inte ens en verbal kontakt via telefon. Vi kan använda mobilen och ”prata” med ord, stillbilder och rörliga bilder. Via mobilen – och för den delen datorn eller surf­plattan – kan vi kommunicera med patienterna och skicka information, be om svar på HbA1c-mätning eller bara skicka en uppmuntrande påminnelse om att kolla blodsocker och inte glömma bort att ta hänsyn till sin diabetes i det dagliga livet.
 
Som diabetessjuksköterskor är vi den yrkeskategori inom vården som träffar patienterna mest. Vi vet genom omfattande studier att ju tätare kontakt med en professionell person, desto bättre behandlingsresultat. Som ett komplement till det fysiska mötet är it och sociala medier en god hjälp för patienter och oss diabetessjuksköterskor.
 
Detta har Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, SFSD, fört fram i remissvaret till Socialstyrelsen med anledning av de nya riktlinjer för diabetesvården som ska införas nästa år. Redan i förarbetet till rikt­linjerna förde SFSD:s representant fram förslaget om att kommunicera med patienterna via sociala medier. Detta som ett komplement till det fysiska mötet.
 
Men denna idé utvärderades inte i sak utan lades åt sidan med motiveringen att den inte harmoniserar med snart åtta år gamla föreskrifter kring säkerhet. Social­styrelsen skriver i sitt förslag till nya nationella riktlinjer för dia­betesvård: 
 
”Riktlinjerna inkluderar inte rekommendationer om internet- eller mobiltelefonbaserade interventioner. Det eftersom de regler som i dagsläget finns om säkerhetskrav vid kommunikation eller åtkomst över så kallade öppna nät (genom till exempel e-post eller sms) begränsar vårdgivares möjlighet att genomföra denna typ av interventioner (se Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:14).”
 
Vi ställer oss frågan: Om gällande lagstiftning (från 2008) inte tillåter en kommunikation via internet eller mobilen, är det inte lagstiftningen som ska ses över? Sverige har ett av världens mest uppkopplade folk, sannolikt det mest uppkopplade. 74 procent av svenskarna är uppkopplade varje dag, enligt internetstatistik.se. Det gäller även ”de äldre”:
 
  •  55–64 år: 67 procent uppkopplade dagligen.
  •  65–74 år: 52 procent uppkopplade dagligen.
  •  75+ år: 23 procent uppkopplade dagligen (34 procent någon gång i veckan).

SFSD kan hänvisa till flera studier som visar på bättre HbA1c hos patienter tack vare täta digitala kontakter mellan vårdgivare och patient. Även Myndigheten för vård­analys har visat att vården måste göras tillgänglig och vara person­cent­rerad. 
 
Socialstyrelsens riktlinjer behöver anpassas till den digitaliserade verklighet vi lever i.

Fakta

Styrelsen för Svensk förening för sjuksköterskor i dia­betes­vård, SFSD, genom ord­föranden Ingela Bredenberg, bilden, Karolinska universitetssjukhuset.