Svensk sjukvård är fantastisk på många sätt. Vi har så kallat fritt vårdval och kan välja vårdcentral, husläkare, mödra- och barnavårdscentral, geriatrisk vård, sjukgymnastik, psykiatrisk vård och tandvård. Det fria vårdvalet ska också utökas att gälla specialistvård.

Motivationen hos människor att bibehålla sin hälsa, hantera sina kroniska tillstånd eller ändra livsstil på grund av hälsorisker ökar stadigt. Patienternas hälsobeteenden har en större påverkan på hälsoresultaten än den kliniska vården och är i dag den mest outnyttjade resursen inom svensk sjukvård.
Arbetet att vända incitamenten och bekosta resultat och att hålla människor friska snarare än att bekosta behandlingar sker sakta men säkert. När förändringen får genomslag får den traditionella sjukvården se upp. Nya sammanhang skapas där vård­givare och patienter gemensamt driver ett meningsfullt och värdebaserat arbete och uppnår bättre resultat.

 

Arbetet med nya Karolinska kan ses som ett steg i rätt riktning, och ambitionerna är det inget fel med, tvärtom. Men frågan är hur detta toppmoderna sjukhus ska klara av att hantera den nya situationen. Mängden data att basera viktiga beslut på ökar exponentiellt.

Vi kommer att ha mer information än vi någonsin tidigare haft i mänsklighetens historia – varje dag – att hantera, bearbeta, analysera och snabbare kunna dra slutsatser av. Med de undermåliga it-lösningar som används i dag riskerar hela sjukvården att kollapsa under sin egen tyngd.
Alla är överens om att vården kan effektiviseras. Att stora besparingar skulle kunna göras på underhåll, drift och förvaltning och att vi borde kunna dela information på ett mycket enklare och mer effektivt sätt. Den nationella it-strategin säger att våra lösningar så långt som möjligt ska bygga på öppen källkod.

Trots det har Karolinska i praktiken hittills valt att basera sin e-arbetsplats på Microsoftlösningar. Och i en Vinnova-ansökan nyligen vill Karolinska leverera en infrastruktur som möjliggör kvalitet och effektivisering inom sjukvården och angett Apple som partner och leverantör. Detta utan hänsyn till gällande policy, utan att kontrollera med Inera om vilken infrastruktur som finns framtagen och utan förstudier som styrker val av teknik.

Sjukhusen har inte den organisation, den finansiering eller den expertis som krävs för att skapa en fungerande kommunikationsinfrastruktur. När olika sjukhus och kliniker gör på sitt eget sätt rusar kostnaderna och bristen på kommunikation mellan de olika organisationerna leder i slutänden till brister i vårdkvaliteten.

Svensk lagstiftning bidrar också till att sätta käppar i hjulet för en modernisering och effektivisering av hälso- och sjukvården. Bland annat personuppgiftslagen, Pul, behöver ses över och eventuellt förändras för att vi ska kunna hantera vårdtjänster i molnet. Riskerna för driftstopp, att inte kunna hantera och dela viktig information, att inte kunna utnyttja gemensamma resurser på ett effektivt sätt, eller att inte kunna ge patienter rätt behandling i rätt tid, torde vara värre än riskerna med att lagrad data hamnar utanför EU.

När Karolinska nu bygger ett av världens modernaste universitetssjukhus, med fokus på patienterna och hållbarhet för miljö och framtid, kan man inte låta bli att fråga sig hur de har tänkt när de väljer att kombinera det med vårdens äldsta it-system. Varför inte passa på att också satsa på ny, modern och flexibel teknik till stöd för en värdebaserad och jämlik vård för alla?