Det visar en sammanfattning av amerikansk forskning som överläkaren och forskaren Martin Rejler har gjort. Han tror att Sverige kan dra lärdom från modellen.

– Genom att låta kroniskt sjuka patienter ingå i vårdteamet kan vi uppnå bättre resultat utan nya mediciner, säger Martin Rejler, överläkare i gastroenterologi vid medicinkliniken på Höglandssjukhuset, Eksjö, och forskare vid Jönköping Academy for Improvment in Health and Welfare.

Han har skrivit en sammanfattning av amerikansk forskning om lärande nätverk i skriften SNS Analys. Det amerikanska nätverket Improvecarenow omfattar 19 000 patienter och 500 läkare och bildades 2004. I dag består det av 70 mottagningar specialiserade på vård av barn och unga med inflammatorisk tarmsjukdom. Sammanfattningen visar att andelen symtomfria patienter i nätverket har ökat från 55 till 79 procent. Martin Rejler menar att man i Sverige kan dra lärdom av det amerikanska nätverket.

– I Sverige finns kvalitetsregister där man matar in information om patienten, men i USA använder man ett bredare anslag. Där får läkare, sjuksköterska, psykolog, datavetare samt patient med föräldrar jobba fritt tillsammans och bilda en innovativ plattform. Det kan vara allt ifrån vilket utbildningsmaterial som finns till hur mobilen kan användas som påminnelse för medicinering, säger han.

Nätverket har gemensamma register och riktlinjer för dokumentation samt noggranna arbetsbeskrivningar kring vad som ska registreras. Patienten kan själv rapportera online på en läsplatta eller i mobilen och läkaren gör anteckningar via patientjournalen. Data kan sedan ses och jämföras av alla som ingår i nätverket.

– Man kan jämföra det med uppslagsverket Wikipedia, där vissa lägger in mer information än andra, men alla kan ta del av den. Man kan exempelvis få hjälp med att räkna ut hur mycket medicin ett växande barn ska ha, säger Martin Rejler.

Datamaterialet kan sedan redovisas på mottagningsnivå eller för hela nätverket.

– Man kan enkelt kolla igenom hela patientpopulationen med mag- och tarmsjukdomar varje vecka om man så skulle vilja. Där kan man se utvecklingen över tid, om man exempelvis närmar sig målet att barn inte ska ha kortison, säger Martin Rejler.

Han menar att arbetssättet går att använda på i princip alla kroniska sjukdomar och att vi i Sverige kan efterlikna den amerikanska modellen och fokusera på att använda de resurser vi redan har.

– Patientens egen upplevelse av sitt mående samt information om symtom som blod i avföringen är av stor vikt för en förbättrad vård. Utifrån en grundbehandling kan läkaren sedan justera medicineringen utifrån den informationen, säger Martin Rejler.