Vem gör vad när hela sjuk­huset blir strömlöst eller när journal­systemet går ner för räkning?

Det ska Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge lära sina anställda. Just nu pågår ett omfattande arbete för att höja beredskapen för strömavbrott och driftstörningar i it-system och medicinteknisk utrustning. Simuleringar blir under året en viktig del.

– Lika väl som vi övar tåg­olyckor, gasläckor eller flyg­haverier på Arlanda måste vi öva hur vi ska agera vid avbrott i sjukhusets interna, tekniska försörjningssystem. Det är trots allt något som händer betydligt oftare och som också kan få allvarliga konsekvenser, säger Svante Baehrendtz, chefläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Något exakt datum för när övningarna ska ske är inte satt ännu. Först måste ett par för­beredande delar komma på plats. Dels görs riskanalyser av sjuk­husets informationssystem och de medicintekniska systemen så att alla möjliga hotscenarier utreds, dels ska kunskapen in­föras i sjukhusets katastrofplan.

Papper och penna åker fram
Insatserna är ett mycket bra initiativ, tycker Bo Vikström, landstingets systemägare för journalsystemet Take Care och ytterst ansvarig för dess funktion.

– Vårdpersonalen bör öva på att klara ett driftsstopp i Take Care på upp till ett par timmar. Två timmar, men inte längre, är en rimlig återställningstid i en katastrofsituation, säger han.

När systemen ligger nere får personalen till stor del förlita sig på pappersdokumentation. Journalföring med papper och penna är ofta det enda alternativet. För att garantera rätt medicinering och vård av akutpatienter är det också alltid möjligt att skriva ut lokala kopior av läke­medels­listor och akutliggare från utvalda datorer med batteribackup. De exakta reservrutinerna varierar mellan olika verksamheter.

Enligt Svante Baehrendtz är målet att klara kraven som ställs i skriften Det robusta sjukhuset från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, före detta Krisberedskapsmyndigheten.

– Det är normen för hur ett säkert sjukhus ska vara, säger han.

Östergötland tidigt ute
Upprinnelsen till den trimmade beredskapen för driftsstörningar är det stora strömavbrott som drabbade Karolinska universitets­sjuk­huset i Huddinge påsken 2007. Då slogs 70 procent av sjukhusets elnät ut i över en timme. Alla administrativa och vårdstödjande it-system blev oåtkomliga, se Dagens Medicin nr 15/07.

Socialstyrelsen har utrett händelsen och förespråkar att landsting och sjukhus nu inlemmar så kallade interna händelser i sin katastrofberedskap.

– Sett över tiden har det blivit fler och fler el- och it-relaterade störningar som rapporterats enligt lex Maria, säger Jonas Holst, medicinalråd på Socialstyrelsens enhet för krisberedskap.
Och många landsting uppdaterar nu sin kata­strof­planering i enlighet med Det robusta sjukhuset. I Landstinget i Östergötland är säkerhet för it-system och medicin­teknisk utrustning in­lemmade i den regionala beredskapsplanen sedan 2004.

– För drygt en månad sedan genomförde vi en katastrofövning baserad på Huddingefallet. Det fick utgöra vårt ”osannolika scenario”, berättar Torbjörn Pettersson, risksamordnare vid Landstinget i Öster­göt­land.