Övergången till digitala journalsystem i USA har tagit längre tid än beräknat, och staten har skjutit till nästan 135 miljarder kronor för att påskynda processen.

Förespråkare av datoriseringen hävdar att den ger mindre pappersarbete och mer tid åt vård. USA:s president Barack Obama har också understrukit de ekonomiska fördelarna med elektroniska journaler.

Men enligt en undersökning som omfattar närmare 4 000 amerikanska sjukhus, har de nya journalsystemen knappast bidragit till att minska utgifterna. Huvudförfattaren bakom studien, David Himmelstein, professor vid Harvard Medical School, anser att det förhåller sig precis tvärtom.

– Sjukhusen har inte sparat ett öre på datoriseringen. Att tro att it-satsningar skulle minska kostnaderna är önsketänkande, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

Studien gick ut på att David Himmelstein och hans kolleger samkörde uppgifter om datoranvändning, administrativa kostnader och vårdkvalitet från tre stora databaser. Resultatet visar att de sjukhus som i stor utsträckning använde elektroniska journaler också hade större administrativa utgifter.

Något som däremot var bra med de nya journalerna var möjligheten att gå tillbaka och utvärdera behandlingar. Det har i sin tur bidragit till mer kunskap och bättre kvalitet i vården.

Studien omfattar tiden 2003–2007 och resultaten har nyligen publicerats i The American Journal of Medicine.