Stormarna kring vårdens it-system har varit många de senaste åren och problemen har rört allt från att personalen saknar överblick i systemen, vilket har orsakat misstag, men också att systemen innehåller buggar.

I många fall beskylls it-systemen för att orsaka misstagen. IT i vården har gjort en genomgång av 27 lex Mariaärenden som kom till Socialstyrelsen från, 2008 till 2011, där it-system av olika slag har varit inblandade. Av dessa fall är det endast ett fåtal där Socialstyrelsen bedömer att det enbart är felaktigheter it-systemen i sig som bär skulden för det inträffade.

Lars Asteborg, medicinteknisk ingenjör och inspektör vid tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen delar denna uppfattning.

– Anmälningarna kan vara kopplade till enskilda problem, men det är oftast kombinationer av flera olika faktorer som gör att olika system i vården fallerar. De brister som oftast rapporteras till oss rör användarvänlighet, buggar i systemen, eller att arbetet inte är organiserat så att systemen används optimalt, vilket därmed orsakar problem, säger Lars Asteborg.

De flesta fall som IT i vården har granskat innehåller någon form av mänsklig komponent. Det kan handla om att personal inte har tillräcklig, eller rent av saknar utbildning för att använda systemen, att systemen används trots att de inte har uppdaterats på rätt sätt eller att man har missa att driftsätta säkerhetsfunktioner.

Lars Asteborg har genom åren varit engagerad i flera uppmärksammade lex Mariautredningar som har rört it-system. Bland dem kan nämnas när it-systemen i Region Skåne slogs ut av masken Conficker i januari 2009 och det stopp på 24 timmar som drabbade journalsystemet Take Care i Stockholm, i december 2008.

Han berättar att den här typen av stora händelser har sänt svallvågor över sjukvården i hela landet och därför har man satsat ordentligt på säkerhetsarbetet. Det anser han också är förklaringen till att stora avbrott får allt mindre konsekvenser.

– Vi ser att det sker ett stort lärande hela tiden. Till skillnad från det första stora avbrottet på Karolinska har man nu läskopior på avdelningarna och upparbetat rutiner för att klara av nya avbrott. Därför står man inte längre handfallen när det inträffar incidenter, säger Lars Asteborg.

Även om kommer in en hel del anmälningar till Socialstyrelsen som rör it-system berättar Lars Asteborg att det sannolikt bara är en bråkdel av alla händelser som anmäls.

– Det vi ser är toppen på ett isberg. Anmälningarna till oss kommer framför allt efter större haverier eller händelser i sjukvården där man anser att Socialstyrelsen behöver göra en bedömning. Resten hanteras lokalt i landstingen, säger han.

Utöver enskilda mänskliga misstag och programmeringsfel kan många av fallen som anmäls enligt lex Maria kopplas till lokala organisatoriska problem. Ett exempel som förekommer i flera anmälningar är att vårdgivare har använt fler än en journal till sina patienter, vilket har ställt till en del bekymmer. I de flesta fall uppger landstingen att patienter inte har drabbats, eller att man i alla fall inte har kunnat visa detta. Men det finns förstås också sådana fall.

Ett fall som IT i vården har tagit del av rör en cancerpatient som kom till ett hospice och där läkaren som var i tjänst ordinerade Fragmin för att förebygga blodproppar. Läkaren skrev in detta i den elektroniska journalen, vilket var rutin på resten av kliniken. Men eftersom man på den aktuella enheten skrev ordinationer på papper missades behandlingen i tre dygn. Mannen fick andningsproblem och avled, sannolikt på grund av den uteblivna medicineringen.

En annan organisatorisk miss rör Region Skåne. I januari 2009 fick en läkare som genomförde en så kallad ablationsbehandling i hjärtat hos en patient vara med om att en tekniker fjärranslöt till en dator som de använde vid behandlingen. Teknikern skulle göra ett rutinmässigt servicearbete i samband med en virusattack som regionen hade utsatts för. Den aktuella datorn hade dock inte registrerats bland de datorer som skulle undantas från arbete. Teknikern konstaterade dock snabbt att något inte stämde. Inom någon minut kontaktades han från den aktuella kliniken, som förklarade situationen varvid teknikern kopplade ner sig från datorn.

Även om det är ovanligt finns det bland anmälningarna också exempel på där rena buggar i systemen ställer till problem. Ett ärende som kunde ha slutat illa var när en sjuksköterska i Stockholm tillförde insulin till en infusionspåse inför en operation. I ordinationen i den elektroniska journalen stod mängden läkemedel uttryckt i milliliter istället för enheter, vilket var orsakat av en miss i läkemedelsmodulen. Sjuksköterskan följde dock ordinationen. När felet upptäcktes av annan personal avbröts infusionen omedelbart och patienten klarade sig utan men. I detta fall fick sjukhuset kritik från Socialstyrelsen för att programmeringsfelet inte hade upptäckts tidigare, eftersom det hade funnits i systemet under flera år.

Det finns också exempel på händelser där vårdgivare har ansett att exempelvis läkemedelmoduler har varit för otydliga och att man därför har tvingats till ytterligare utbildning av personalen vad gäller användning av systemen, men också också att tillverkaren av modulerna har anmodats av vårdgivarna att förbättra dem på olika sätt.

Ett annat inte helt ovanligt fel är att patienternas remisser inte skickas eller där provsvar av olika anledningar inte kommer till den enhet där patienten behandlas, vilket i ett antal fall har fördröjt diagnos och behandling. Utredningarna visar att detta ofta beror på den mänskliga faktorn, även om komponenter med otydlighet i systemen med mera påpekas i anmälningarna.

De lex Mariaanmälningar som tycks drabba flest till antalet, både patienter och personal, är just större tekniska missöden, som strömavbrott, virusangrepp, planerade driftstopp och bristande rutiner för att hantera stopp i systemen.

Lars Asteborg anser att grunden för att klara sig någorlunda helskinnad när stora missöden inträffar, läggs redan i samband med att man kartlägger de behov man har inför en upphandling. Detta eftersom man i detta läge som man också ska analysera konsekvenser och risker med att införa nya system.

– Det är omöjligt att gardera sig mot allt. Men har man genomfört en bra upphandling, och därefter utbildar och fortbildar personalen i hur systemen fungerar, samt skapar rutiner för kontinuerlig riskanalys och säkerhet, så har man kommit en god bit på väg, säger Lars Asteborg.

Fakta

Kramper och medvetandesänkning efter kombination av läkemedel, Skellefteå lasarett
Både pappersjournal och ett elektroniskt informationssystem användes i samband med lex Mariahändelsen. Detta har bland annat föranlett att en sammanhållen information om patientens vätske- och läkemedelstillförsel inte säkerställts vilket försvårat personalens arbete.

Socialstyrelsen har i flera tidigare beslut till vårdgivaren påtalat riskerna med att ha parallella journalsystem.
Ärendenummer: 5880/2010

Bristande rutiner vid planerat datorstopp, Nyköpings kommun
På grund av serverbyte i kommunens datasystem var datastopp planerat vid två tillfällen. Datastoppen fick till följd att hälso- och sjukvårdsjournaler inte fanns tillgängliga. Det fanns inte heller tillgång till uppgifter om vilka uppgifter jourhavande sjuksköterskor skulle utföra och e-dos. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, har tidigare framfört det olämpliga att stänga åtkomsten till journalsystemet när ordinarie sjuksköterskor inte är i tjänst, samt behovet av en läsmiljö så att det är möjligt att ta fram nödvändiga uppgifter. MAS bedömer att de planerade driftstoppen innebär patientsäkerhetsrisker.
Ärendenummer: 29559/2010

Fördröjd handläggning, patient avliden, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg
Patienten nedprioriterades på akutmottagningen utan att detta motiverades i patientens journal. Det framgick inte vem som skulle utföra ordinationerna från primärjouren och hur snabbt det skulle ske. Utöver brister i handläggningen av patienten kritiseras journalsystemet i anmälan för att inte medge snabb översikt av väsentliga uppgifter som är nödvändiga för en akut bedömning av kritiskt sjuka patienter. Journalsystemet befrämjar inte en patientsäker vård.
Ärendenummer: 964/2008

Fördröjt provsvar av litiumintoxikation, Blekingesjukhuset i Karlskrona
En remiss märktes med felaktig adressat och det akuta provsvaret som visade förhöjt litiumvärde, meddelades till felaktig mottagare som inte vidarebefordrade provsvaret till korrekt avdelning.

Verksamheten ska ta fram åtgärder för att garantera att avsändaren på remissen stämmer överens med avdelningens namn. Ett system kommer också att tas fram så att icke placerade patienter meddelas till medicinmottagningen för vidarebefordran till korrekt avdelning.
Ärendenummer: 12876/2009