Så visionerar man på Digital Health Days på Stockholmsmässan i Älvsjö. Det är första gången konferensen genomförs och över 400 intresserade svenska och utländska företagare och offentliganställda inom IT, vård och kommunikationsföretag hämtar inspiratation och kunskap för framtiden, i dag onsdag och i morgon.

För bara några år sedan nämndes sällan it och läkemedel eller sjukvård tillsammans men att det blir en allt hetare kombination, konstaterar Ola Ahlvarsson, it-entreprenör som under mässan fungerar som moderator och värd. I mässlokalerna trängs kostymer och affärsmässiga klänningar, det var länge sedan it bara intresserade hoodieklädda så kallade nördar.

Hur datatekniken kan användas för att möjliggöra bättre hälsa, var temat på ett av seminarierna. Där diskuterade flera föreläsare begreppet Big Data, som innebär hantering av extremt stora mängder data och data av varierat slag, som inte låter sig sammanställas lättvindigt.

– Big Data är för stort att analysera direkt och handlar ofta inte om populationer. Man rör sig mer på en individuell micronivå – en person kan ju ha flera sjukdomar och ett individuellt uppförande, sade Magnus Boman, mjukvaruforskare på Kungliga tekniska högskolan och Swedish ICT SICS.

Även icke-medicinska data, exempelvis vad människor söker på i sina datorer, kan komplettera den medicinska datan. Magnus Boman exemplifierade med sin egen forskning, att kartlägga och förhindra spridning av epidemier i Arabemiraten, genom att bland annat följa bloggar och tweets.

Hantering av Big Data har också haft betydelse för att kunna förebygga sjukhusinfektioner hos för tidigt födda barn i Onatario, Kanada, enligt John Crawford, ledare på IBM Healthcare and Life Science. Systemen varnade för att en infektion var på väg redan 24 timmar innan den bröt ut.

Gamification är en användarvänlig metod att förbättra hälsan för individen. Det betyder att vi använder teknik som får oss att göra saker vi ville göra från början, som Ola Jansson, digital strateg på STARK, uttryckte det. Kanske ett spel som hjälper oss att komma ut och motionera eller att få kontroll på ekonomin.

– Det viktiga är inte att systemen är roliga, de måste vara meningsfulla, betonade han. Leken kurragömma är alltid en förebild för mig.

Biosensorer som kan kartlägga molekylära processer i kroppen, lyftes fram av Anthony PF Turner, forskare på Linköpings universitet, som en ny väg att gå i framtiden. Västerlandet klarar inte av de allt mer ökande sjukvårdskostnaderna.

– Vi måste decentralisera och göra skräddarsydda behandlingar och då behöver vi mer information, sade han, och tog blodsockermätare som den största sensorsuccén.

På 1980-talet flyttade blodsockermätningen ut ur sjukhusens laboratorier. I dag massproduceras blodsockerstickorna och verktyget ryms i fickan, diabetikerna sköter sin medicinering själva.

Gapet mellan vetenskapen och den kliniska praktiken gör att människor dör för tidigt, i framtiden kan vi kanske leva nästan för alltid om vi gör vad vi ska, menade Mouna Esmaeilzadeh, läkare och en av grundarna till Sci Life Clinic, som säger sig kunna förlänga människors liv genom att kartlägga deras hälsa och genetiska förutsättningar och förebygga sjukdomar i tid.

– Förr dog man av vanliga infektioner, i dag dör man i cancer och hjärt-kärlsjukdomar men vi har möjlighet att förebygga det. Det behövs ett paradigmskifte.