Många landsting har valt att koppla ihop alla kliniker på samma sjukhus, till och med hela landsting inklusive primärvård. Informationsintresset har fått väga tyngre än den personliga integriteten.

Nästa steg heter NPÖ, nationell patientöversikt, som är på väg att införas i hela landet.

NPÖ drivs av regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting och är tänkt att vara en länk mellan alla journaler i landet. Det har pekats ut som en av hörnstenarna i regeringens patientsäkerhetssatsning. ”När fler kan ta del av samma information skapas en mer effektiv och säker vård”, skriver Center för e-hälsa i samverkan, Cehis, som är beställarorganisation.

Arbetet med NPÖ har pågått i flera år. Patientdatalagen skrevs om 2008 just i syfte att göra det lagligt med denna typ av informationsdelning.

Trots detta är det få läkare som har fått information av sin arbetsgivare. Det är inte heller professionen som efterfrågat lösningarna, utan utvecklingen tycks driven av politiker och branschföreträdare från de it-företag som utvecklar systemen.

Behöver vi verkligen tillgång till andra landstings journaler i detta jättesystem? Det är en mycket liten andel av den totala vården som sker över landstingsgränserna. Informationen man behöver går att få ändå när det behövs. Vinsten är helt enkelt inte proportionerlig till insatsen. Mer information är inte alltid bättre, relevanta fakta drunknar i mängden. Och så får vi ännu ett datorsystem som kan krångla för oss, nu ett av mastodont­storlek. Det största orosmolnet är dock hur man ska kunna värna den personliga integriteten.

Förvånansvärt få patienter verkar oroade. Tvärtom har många länge trott att läkare har direktåtkomst till all datorbaserad journalinformation. Tydligen litar man fullkomligt på att informationen inte missbrukas eller kommer på avvägar. Det är i och för sig ett gott betyg för förtroendet för sjukvården.

I NPÖ måste patienten själv aktivt ta kontakt och spärra uppgifterna för att de inte ska vara tillgängliga från Ystad till Haparanda. Visserligen är avsikten att man bara får logga in på NPÖ med patientens godkännande, under pågående vårdrelation, men det vore fantasilöst att tro att det inte kommer att ske utan godkännande ändå.

De flesta landsting och regioner har ökat sina kontroller av journalloggar.

2010 polisanmäldes 24 landstingsanställda för dataintrång. 2012 polisanmäldes 56.

Ju större systemen blir, desto större risk för obehörig läsning. Det är illa nog att vårdpersonal tjuvläser. Men tänk om systemen skulle hackas utifrån av personer, organisationer eller företag? En digitalt förpackad sjukjournal över alla medborgare måste vara värdefull för en mängd aktörer.

Det är dags att tänka mer på patienternas behov av personlig integritet än på vårdens behov av information. Vården är till för patienten, och inte tvärtom.