Sverige har i dag sex olika större journalsystem och till dessa finns det ett hundratal olika moduler med olika funktioner. Det kan vara extra program för till exempel röntgen, provsvar eller läkemedel. Det är i grunden en ohållbar situation att en nation med 9,6 miljoner människor och 21 olika huvudmän ska uppfinna hjulet gång på gång. Sverige bör på sikt övergå till en gemensam plattform med ett enda journalsystem. Till denna plattform kan sedan olika leverantörer utveckla olika moduler som lätt kan integreras i befintligt system.

I dagsläget finns det över hundra olika kvalitetsregister. De nationella kvalitetsregistren har möjliggjort en patientsäkrare sjukvård genom att skynda på utfasandet av gamla metoder och arbetssätt samt bidragit till säkrare införande av nya läkemedel och medicintekniska produkter.

Ett problem med kvalitetsregistren är att de inte har någon naturlig koppling till journalsystemet utan att uppgifterna för det mesta måste föras över manuellt. Denna koppling mellan register och journal måste lösas för att vården ska fortsätta utvecklas och personalen kunna utnyttjas på ett bättre sätt. De svenska kvalitetsregistren är en guldgruva som i dagsläget inte nyttjas fullt ut. Med ett integrerat journalsystem skulle data kunna överföras automatiskt från journalsystem till kvalitetsregister, något som blir snabbare, säkrare och billigare.

Att detta skulle betyda tillfälligt ökade kostnader initialt uppvägs av ett mer patientsäkert journalsystem som kan bli det viktiga stöd som det dagliga vårdarbetet behöver.

Det saknas beräkningar av vad kostnader för bristande it-system kostar vården i form av ekonomiska förluster och vårdskador, men det är inte orimligt att anta att det är mycket stora summor. Ett väl fungerande it-system är fundamentalt för ett patientsäkert informationsutbyte och dokumentation.